=Sera’s POV=Pagkatapos sa presinto, dumiretso ako sa pinakamalapit na café. Hindi ko na kinaya umuwi agad. My head was pounding from everything—Julian’s condition, Damien’s silence, and the truth na unti-unting lumilinaw.“Ate Eli!”Lumingon ako. Si Camille. She looked like she hadn’t slept either, wearing an oversized hoodie at may eye bags rin siya. Just like me. She walked toward me habang hawak ang dalawa naming drinks.“Caramel macchiato mo. Medium. Extra shot. Parang ikaw—strong, pero sweet,” she smiled weakly.Napangiti ako kahit papaano. “Salamat, Camille.”Umupo siya sa tapat ko, tahimik muna pareho. Parehong pagod. Parehong may kinikimkim.“Eli,” she started, swirling her coffee cup. Also, not using her callsign with me. "What...What really happened? Sa presinto? Sa CCTV?”Huminga ako nang malalim. “Wala silang nakita na nanakit si Damien. Walang footage inside Julian’s office, pero lumabas si Damien
Last Updated : 2025-06-04 Read more